livingonaprayer

Idag är det dagen med ett ett riktigt stort fett D. Skolavslutningen i nian! Har väntat på denna dagen hur länge som helst, minns hur avundsjuk jag var när Philip hade sin och jag såg hur kul de hade. Nu är det äntligen min tur och det väcker både glada och sorgsna känslor som sagt. Kommer bli en hel del tårar denna förmiddag när man ska säga hejdå till männsikor som man ägnat 5 av 7 dagar i veckan med i cirka 9 år, iaf med vissa.




Jag har varit vaken sedan klockan fem, eftersom att jag skulle väcka älskling då men han inte svarade och jag blev minst sagt skitorolig. Men nu har jag fått tag i han och han är påväg hem iaf :) Jag ska hoppa in i duschen sen väntar klänningen, synd bara på skitvädret :/ Fast inget kan förströra denna dag, ingenting!

Önska mig lycka till!